Köket som vuxensymbol

En del av att bli vuxen har jag märkt är att bli lite kaxig och skrytsam. Man sticker ut hakan lite extra och kommer nästan in i någon slags livslång tonårsfas där man rebellerar mot sociala konventioner och börjar försöka one-uppa alla man möter, vare sig de är livslånga vänner, familj eller främlingar. Status börjar betyda mer och mer, liksom. Men det har nog samtidigt att göra med att det inte är skryt alls, egentligen, utan snarare att man helt enkelt börjar tjäna nog med pengar för att kunna underhålla sin hobby och spendera tid och resurser på den på ett annat sätt än när man var ung, dum och fattig.

I mitt fall har det bara blivit så att jag öppnat upp ögonen för köket. Det finns så mycket att göra med det, man kan renovera det, anpassa det, utöka det, minska det och ta in så mycket intryck och konventionella lösningar från andra rum som ändå, på något vänster, passar in i köket. Kanske är det någon slags faderlig, undermedveten längtan efter att bilda familj och stadga sig som manifesterar sig genom min fascination för köket? Det är ju ändå samlingsplatsen för familjen oavsett hushåll.

Faktumet står i alla fall klart att köket är 2000-talets moderna statussymbol – glöm bilar, snygga chateaus, årliga resor till diverse lyxdestinationer – nej, köket indikerar makt och klass. Och visst, jag kan erkänna det – jag ville verkligen visa att jag är någon när jag installerade downlights i lägenheten – då kände jag verkligen att jag hade kommit någonstans i livet. Jag hade blivit vuxen. Jag tjänar pengar. Jag har status. Så enkelt kan det vara att hävda sig, det kände jag speciellt då jag fick komplimang efter komplimang av besökare som tyckte att min senaste installation i köket var lysande (no pun intended).

Så – har du någon hobby? Har du funderat på att spendera x antal spänn på att köpa den där grejen som du alltid önskat dig, men aldrig kunnat få, och är rädd för att kännas för “osvensk” och kaxig? Skit i det! Stick ut hakan, skryt lite med din hobby, och bete dig som en vuxen!